Syftet med föreliggande studie är att undersöka matematiklärares syn på Modern teknik samt på vilket sätt de använder sig av den i undervisningen. För att undersöka detta användes kvalitativ intervju som metod. Intervjuundersökningen inkluderar 4 matematik- och naturvetenskapslärares synpunkter och tankar om Modern teknik och internetanvändande i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna använder den moderna tekniken som belöning, där datortid används för att locka elever att färdigställa uppgifter. De använder även Modern teknik som samlingspunkt vid uppstartande av projekt eller ämnesdel, exempelvis genom en projektor som visar upp filmklipp eller experimentinstruktioner.

 Detta är en litteraturstudie som syftar till att synliggöra hur Modern teknik så som mobiltelefoner och olika datorer gestaltas i bilderböcker i relation till hur teknik används i verkligheten. Flertalet bilderböckers olika sätt att skildra denna moderna teknik, i person och miljöskildring och som verktyg för fantastiska portar mellan olika världar analyseras och diskuteras utifrån hur användandet ser ut i verkligheten i dagens samhälle. Materialet består av åtta svenska bilderböcker utgivna år 1998 och senare. .

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lärare i Idrott och hälsas erfarenheter och upplevelser av att använda läxor med hjälp av bland annat Modern teknik i ämnet Idrott och hälsa. 8 stycken verksamma lärare i Idrott och hälsa intervjuades med hjälp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lärarna delvis hade liknande erfarenheter av att använda läxor och Modern teknik i sin undervisning, jämfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lärare använde läxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lärarna i önskade att skolan blev läxfri, fast de i nuläget själva använde sig av läxor exempelvis i syfte att utöka ämnestiden.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka matematiklärares syn på Modern teknik samt på vilket sätt de använder sig av den i undervisningen. För att undersöka detta användes kvalitativ intervju som metod. Intervjuundersökningen inkluderar 4 matematik- och naturvetenskapslärares synpunkter och tankar om Modern teknik och internetanvändande i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna använder den moderna tekniken som belöning, där datortid används för att locka elever att färdigställa uppgifter. De använder även Modern teknik som samlingspunkt vid uppstartande av projekt eller ämnesdel, exempelvis genom en projektor som visar upp filmklipp eller experimentinstruktioner.

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lärare i Idrott och hälsas erfarenheter och upplevelser av att använda läxor med hjälp av bland annat Modern teknik i ämnet Idrott och hälsa. 8 stycken verksamma lärare i Idrott och hälsa intervjuades med hjälp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lärarna delvis hade liknande erfarenheter av att använda läxor och Modern teknik i sin undervisning, jämfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lärare använde läxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lärarna i önskade att skolan blev läxfri, fast de i nuläget själva använde sig av läxor exempelvis i syfte att utöka ämnestiden.

Vårt mål är att förhöja deltagarnas upplevelse i levande rollspel (även kallat lajv). Idag finns det inga möjligheter att visualisera övernaturliga förmågor. I den här rapporten visar vi ett exempel på hur detta kan realiseras med hjälp av teknik. Vi har inriktat oss på att simulera alvers övernaturliga hörsel. Levande rollspel är mycket känsligt för störningar från ?världen utanför?, exempelvis Modern teknik och språk.

Examensarbetet handlar om att undersöka och jämföra några skolor om teknikanvändning under NO-undervisningen i årskurs 4. Studien ger en bild av hur skolan och lärarna ser på användning av tekniska hjälpmedel i undervisningen samt elevernas förväntningar på teknisk redskap i skolan. Arbetet bygger på en kvalitativ inriktad studie med hjälp av intervjuer och en enkätundersökning. Studien visade att tekniska redskap i skolan används på olika sätt beroende på läraren och skolans resurser.  .

Vårt mål är att förhöja deltagarnas upplevelse i levande rollspel (även kallat lajv). Idag finns det inga möjligheter att visualisera övernaturliga förmågor. I den här rapporten visar vi ett exempel på hur detta kan realiseras med hjälp av teknik. Vi har inriktat oss på att simulera alvers övernaturliga hörsel. Levande rollspel är mycket känsligt för störningar från ?världen utanför?, exempelvis Modern teknik och språk.

Teknik är en stor del av vårt samhälle i dag och barnen behöver få med sig grundkunskap i tidig ålder. Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med strävansmålen inom teknik i läroplanen för förskolan.  I undersökningen har kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts för att få en bild av hur arbetet med strävansmålen i teknik ser ut.Resultatet pekar på att pedagogerna är osäkra i sitt arbete med teknik. De vet inte riktigt vad teknik är och vad det innefattar i förskolans verksamhet. Att de önskar mer verklighetsförankrade uppgifter och reflektioner i verksamheten för att lära mer om teknik.Resultatet visade också att bygg, konstruktion och skapande var en aktiv del av förskolans verksamhet. Medans vardagsteknik och teknik som en del av samhället inte arbetades lika aktivt med.   .

Att teknik finns på förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utsträckning? Vad det är som styr hur mycket de använder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?För att ta reda på just detta har jag valt att göra enkätundersökning, observationer av lokalerna, genomgång av materialet inom förskolan och en undersökning på ett bibliotek. Att barnen gillar och gärna håller på med teknik är lärarna överens om. De flesta av förskolorna använder sig ganska lite av teknik på sina lektioner, men anser ändå att teknik är ett mycket viktigt ämne för barn i förskoleålder.

Att teknik finns på förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utsträckning? Vad det är som styr hur mycket de använder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?För att ta reda på just detta har jag valt att göra enkätundersökning, observationer av lokalerna, genomgång av materialet inom förskolan och en undersökning på ett bibliotek. Att barnen gillar och gärna håller på med teknik är lärarna överens om. De flesta av förskolorna använder sig ganska lite av teknik på sina lektioner, men anser ändå att teknik är ett mycket viktigt ämne för barn i förskoleålder.

Digital teknik utgör ett obligatoriskt inslag i svensk undervisning, såväl praktiskt som i rådande kursplaner. Följande uppsats behandlar hur digital teknik tillämpas i bildundervisningen på några grund- och gymnasieskolor, samt vad som påverkar tillämpningen. Vidare beskrivs även nårga lärares upplevda relation till anammandet av digital teknik i bildudnervisning..

Att teknik finns på förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utsträckning? Vad det är som styr hur mycket de använder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?För att ta reda på just detta har jag valt att göra enkätundersökning, observationer av lokalerna, genomgång av materialet inom förskolan och en undersökning på ett bibliotek. Att barnen gillar och gärna håller på med teknik är lärarna överens om. De flesta av förskolorna använder sig ganska lite av teknik på sina lektioner, men anser ändå att teknik är ett mycket viktigt ämne för barn i förskoleålder.

Denna textanalys är en undersökning av två läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel jag granskade var Bonniers teknik och Puls Teknik. Jag har undersökt hur texterna ser ut ur ett genus perspektiv. Innan undersökningen påbörjades gjorde jag en litteraturstudie kring genus, teknik och genus-teknik. Mitt resultat i denna undersökning visar på att Bonniers Teknik bäst anpassar sig för att inkludera båda könen i undervisningen.

Smartboard är en Modern teknik som blir allt vanligare i våra svenska klassrum. Studiens syfte är att studera hur lärare i förskoleklass och årskurs 1-2 på en skola använder smartboard som ett verktyg/läromedel för barns språkutveckling. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ studie där observation och intervju används för att tolka och förstå människors uppfattningar. Observationer genomförs vid tre lektionstillfällen där smartboard används som ett verktyg i undervisningen. Intervjuer sker med sex lärare som använder sig av smartboard i sin undervisning.